Mitt i allt roligt som händer för kollektivtrafiken, med medborgarförslag om nolltaxa och folkomröstningskampanjer så kommer det förstås en del dåliga förslag också. Därför tänkte vi gå igenom två av dessa, som gäller Stockholm, för att vi sedan ska kunna ägna energin åt kampen för avgiftsfri kollektivtrafik istället. Båda förslagen är segregerande och försöker motverka det kollektiva i kollektivtrafiken.
Lågtrafiktaxa
Det första förslaget kommer från högergänget Reforminsitiutet och handlar om att avgifterna ska förändras under dagen. Att åka till jobbet under vanliga pendlingstider skulle alltså kosta mer, medan det skulle kosta mindre att bara åka under lågtrafik. I själva verket så är det skärpning av avgiftstrycket för de flesta, både de som jobbar, pluggar eller har någon sorts arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det bygger på att alla skulle ha frihet att välja sina arbetstider (vilket de flesta inte får) och att de som är arbetslösa får bestämma över sin egen tid (vilket de definitivt inte får). Ingen skulle tjäna direkt på förslaget, som mest verkar vara ägnat åt att försöka kompensera för att kollektivtrafiken inte byggs ut.
Jämförelsen med trängselskatten är förstås också dålig eftersom att det förslaget ville minska bilismen till förmån för kollektivtrafiken, och (iallafall i orginalförslaget) omfördela pengar från bilister till kollektivtrafik. Men det allvarligaste med lågtrafiktaxan är egentligen att det slår mot rörelsefriheten utanför pendlingen. En av de bästa sakerna med kollektivtrafiken är möjligheten till spontana resor som du gör av egen vilja. Lågtrafiktaxan skulle göra det svårare genom att stycka upp dygnet i olika zoner. Det är någonting som återkommer även i det andra förslaget.
Ta betalt per station
Det andra förslaget kommer från bland andra finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) känd för att räkna saker i chips. Förslaget går också ut på en differentiering av taxorna, men denna gång mer i rum än i tid. Det betyder alltså i klarspråk att förorten ska betala mer, och innerstan mindre. Till skillnad från det förra förslaget så finns det en vinnare bland kollektivtrafikanterna här, alltså de som ibland åker en resa i innerstan och inte ska behöva betala lika mycket. Detta stärker ssegregationen i staden och tar bort kollektivtrafikens sociala funktion att binda ihop stadens olika delar. På det sättet så hänger förslaget ihop med bygget av NK-expressen till Djurgården – den har ett innerstadsperspektiv och de som ställer förslaget räknar med att alla som bryr sig eller betyder någonting lever i innerstan. Den missuppfattningen får vi se till att de ändrar sig om.
Ingen av dessa förslag är idag nära att bli godkända, men det är bra att hålla koll på vad som händer medan vi fortsätter vårt arbete för avgiftsfri kollektivtrafik. Till exempel genom nya sätt att dela ut flygblad på 🙂
Gillar planka.nu – gillar inte nedskräpning. Bara utanför lådan-tänk men denna idén hör nog hemma i papperskorgen.
Det är nog mer ett skämt än någonting vi kommer genomföra på stor skala 🙂
Det är ju så uppenbart att målet är att höja priset. Att göra det dyrare på tider då dom flesta måste åka och från/till stationer där många åker ger ju samma effekt som att höja priset – men det ser lite ”generösare” ut att det blir billigare vissa gånger också. Då får dom lite mer acceptans än att bara ”höja rakt av”
Fan va komiskt det såg ut med ballongerna och det svävande flygbladet
– tyvärr lär det ju inte va så effektivt sätt att dela ut, då få lär ju tänka på flygbladet utan bara garva/bli förvånade över ballongformationen som kommer svävande. Sen går den ju oftst för högt för att kunna fånga och när den väl landar är det förmodligen på nåt ställe där det är svårt att komma åt (t ex att den fastnar i ett träd), haha